Sveriges ekonomi 2015-2019. Skillnad mellan prognos och utfall
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |
| Prognos 2015 från ESV (Ekonomistyrningsverket) en av flera liknande prognoser | -1,0% | -1,3% | -1,3% | -1,1% | -0,7% |
| ESV rapporterade i november 2017, utfall Förutspådde överskott för alla år 2017-2021 | +0,2% | +1,2% |
Vad skillnaden beror på
Det förenklade (och vanliga) sättet att räkna är hur ”lönsamma” personer är. Betalar en person tillräckligt mycket i skatt under sitt yrkesliv för att täcka alla kostnader som samhället lagt på personen (t.ex. uppväxt, skola, pension)?
Man anser då att flyktingar/invandrare som grupp kostar samhället mer än vad man bidrar med.
Hansen menar att beräkningen är ofullständig. Mycket av kostnaden för flyktingmottagandet är pengar som staten lämnar till kommunerna för att de skall kunna hantera situationen med flyktingarna. Det har visat sig att kommuner som har hanterat situationen rimligt bra har gjort ett överskott. Man har fått arbetskraft till framförallt vård och omsorg. Lokala företag har kunnat anställa och utvecklas. Totalt sett har effekten för kommunerna och därmed samhället varit positiv.
Ett sätt att sammanfatta vad som hände är att de pengar som staten spenderade dyker upp som inkomster i icke-statlig sektor.
Hur man förstår och förklarar
Det som känns oklart och lite märkligt är hur skillnaden mellan prognos och utfall har kunnat uppstå. Det är ju ändå ganska garvade aktörer som gjort prognoserna. Men man har genomgående tyckts grovt ha underskattat den totala effekten på ekonomin. Ett alltför enkelt sätt att räkna som inte har kunnat förutse effekten på många kommuners ekonomi.
När väl resultatet har visat sig har ansvariga politiker valt att hålla låg profil. Detta antingen av okunskap eller av taktiska skäl eller både/och. Man vill behålla uppfattningen att stor invandring är negativt.
Kommuner som lyckats
En av de kommuner som har lyckats bäst med integrationen är Laxå. Man kartlade flyktingarnas behov och kompetens. Ett tvåårigt integrationsprogram gjorde att flyktingarna i hög grad blev självförsörjande. Kommunen kunde bygga ny skola och äldreboende, kunde bygga ut förskola och korttidsvård. Kommunens ekonomi vände från negativt till positivt.
Kuriosa: KD som satt i kommunledningen fick 39% i valet 2018, SD fick 7,4% (mot 17,5% i riket).
Ett annat exempel är region Värmland med åldrande och krympande befolkning. Åtta kommuner gick samman om att matcha flyktingar med arbetsgivare som behövde rekrytera. Efter ett år hade nio av tio deltagare i programmet fått jobb.
Andelen invandrare i olika yrken
Andel utrikesfödda i olika yrken 2016:
Inom äldreomsorgen 30% (Stockholm 55%).
Läkare 30,5%
Sjuksköterskor 13%
Städare 60%
Buss- och spårvagnsförare 51%
Taxichaufförer 49%
Hembiträden och liknande 68%
Köks- och restauranganställda 42%
Maskinoperatörer inom tvättbranschen 49%
Maskinoperatörer inom kött- och fiskbearbetning 44%
Tidningsutkörare 42%
Sverige i jämförelse med andra europeiska länder
P.g.a. det stora flyktingmottagandet 2015 är Sverige det enda land i Europa som inte haft ökande medelålder de senaste tio åren. Till skillnad mot övriga Europa har antalet unga i arbetsför ålder ökat i Sverige. Det har haft stor betydelse för bemanningen i yrken, inte minst i välfärdssektorn.
Det innebär att man inom EU ser ett stort behov av arbetskraftsinvandring. Samtidigt finns ett stort motstånd mot att ta emot flyktingar. Ett dilemma för EU.
Sverige har i viss omfattning kunnat motverka förändringen av äldreförsörjningskvoten tack vare stor invandring under några år. Men det kan ju ändras med en betydligt mer restriktiv inställning som allt tyder på. Man brukar anse att invandring av barnfamiljer är en belastning eftersom samhället måste betala för barnens skolgång etc. Samtidigt är det ju så att dessa barn så småningom kommer in på arbetsmarknaden och motverkar utvecklingen mot allt större andel icke-arbetsföra.
Skillnad mellan retorik och verklighet i Östeuropa. Polen extremt exempel
Hos många länder inom gamla östblocket är situationen ännu mer uttalad. För där förekommer också en betydande ström av personer i arbetsför ålder till andra länder, framförallt Västeuropa.
Till de östeuropeiska länderna sker därför en omfattande invandring vilket mycket sker i det tysta eftersom det finns en betydande främlingsfientlighet.
Ett anmärkningsvärt exempel är Polen. Landet kritiseras av EU för sin negativa inställning till migranter. T.ex. skrev The Guardian 2015 att ”Polen tar emot en försvinnande liten andel migranter”. I själva verket är det tvärtom. 2016 var Polen det OECD-land som tog emot flest arbetskraftsinvandrare, 670 000, före USA på andra plats med 660 000 och Tyskland på tredje plats med 470 000. De flesta Polen tog emot kom från Ukraina. Migranterna ses inte bara som arbetskraft utan även också som konsumenter.